Saippuakauppias

Idag när jag var i Vasahallen kom damlagets nya coach fram till mig och bad mig börja spela basket igen. Jag förklarade för honom varför jag slutade i våras på grund av knät osv, men han insisterade på att jag skulle komma ner till träningen och prova en gång till. Han behövde fler långa spelare och ville ha en stark trupp med linköpingsfödda spelare, eftersom studenterna alltid har ursäkter till att inte träna och spela matcher (tentor, nollning, fester m.m.).

Det kanske låter töntigt, men jag blev så glad över att han kom fram till mig och sa detta. Även fast jag kanske aldrig kommer kunna spela basket, så vet jag att det inte är för att de inte vill ha mig där, utan för att jag är skadad. Det här samtalet med honom gjorde lite av min dag alltså. Det och en påse Tropi-Frutti från Haribo.