Saippuakauppias

Jag blir så jävla sur. Sur ioch irriterad. Varför måste vissa människor verkligen ge igen till vilket pris som helst?

Visst, jag sa en grej. Det betyder inte att man ska vara sur och elak mot en konstant i en vecka. Alltså, jag klarar faktiskt inte att göra någonting i skolan överhuvudtaget om det ska vara såhär. Det verkar ju vara fel på allt jag gör..

På historian gör vi just nu fördjupningsarbeten om de olika diktatorerna världen över. Själv fick jag Pol Pot att lära mig mer om. Det var förvisso bra eftersom jag faktiskt aldrig vetat vem han är (shame on me!), men å andra sidan är det svårt då det inte finns så mycket info om just hans avgång som diktator. Vi är tre i gruppen och jag fick, utan att välja, delen med slutet av hans diktatortid och hur han avsattes. Nu sitter jag här i sista sekund och försöker hitta fakta. Jag hittar ingenting!

Apporpå något annat; Ni vet den där snubben som vann Britain's got talent, han heter ju Paul Potts. Detta är snarlikt med diktatorns, hur kunde hans föräldrar välja det namnet?

Jag kom till skolan 50 minuter för tidigt idag. Tiden har spenderats i datorsalen tills vi nu äntligen vi nio ska börja med vår himla Språkens dag. Jag känner på mig att dagen kommer vara kass.

Idag hade vi en väldigt annorlunda dag i skolan. Såhär såg schemat ut:

• Sex & Samlevnad tillsammans med Kärleksakuten. Diskussion om kärlek, sex och porr.
• Hjärt- och Lungräddning (HLR)
• Lunch
• Föreläsning om sex
• Föreläsning om kost och hälsa

HLR var bland det roligaste jag varit med om på läänge! Ni anar inte hur kul man kan ha tillsammans med en docka, en film och roliga kompisar. Det spårade ur totalt och det är precis så det ska vara. Greger, vår mentor kunde knappt hålla sig för skratt han heller när instruktionstanten på tvn bad oss att i en krissituation ta upp vår papptelefon och ringa 112, för att sedan pumpa dockan i takt med musiken.

Om ni varit med om HLR tidigare så vet ni att dockan kallas för Anne. Denna docka var i miniformat och kallades därför för Mini-Anne. Hon levereras komplett med ansiktsmask, papptelefon, knäskydd, extra lungor, en filt att lägga henne på och dessutom en påse att förvara alla prylar i.


Jag tyckte om min Mini-Anne!

Pumpa i takt med musiken med svankad rygg, det är grejer!

Till sist fick vi öva framstupa sidoläge. Dälly råkade döda mig, men posade glatt ändå. Det är förövrigt hon som tagit alla bilder.

Idag ska jag:

• Sammanställa en massa frågor som jag ska ringa till polisen och fråga till ett skolarbete om prostitution
• komma till skolan för att ha mentortid, spanska och Ge-Mu
• åka hem och öva piano
• tillbaka in till stan för att jobba
• hem och sova

Egentligen borde jag ha gått till skolan nu på morgonen. Men i och med att Martin är helt osammarbetsvillig så kände jag att jag lika gärna kan göra klart vårt arbete hemma istället för att sitta i skolan och tjata på honom som nån jävla surkärring.
 

Jag hatar att välja. Varför kunde man inte bara ha fått ett paket med kurser att läsa? Jag har så himla svårt för att bestämma mig när det gäller sånt här. Jag har 100 poäng och jag vet verkligen inte vad jag ska välja!

Det jag står mellan är kombinationerna:
Mode- och klädsömnad, 50p & Hantverksorientering inriktning frisör, 50p
eller
Textkommunikation A, 100p
eller
Spanska steg 2, 100p
eller
Företagsekonomi A, 50p & Rättskunskap, 50p
eller
Matematik C, 100p
eller
Fotografisk bild A, 100p
eller
Ensemble A, 100p
eller
Samhällskunskap C, 100p
eller
Möten med tro, 50p & Litteratur och litteraturvetenskap, 50p

Hjälp mig!

Vi hade betygssnack för Körsång A idag. Jag får ett G och det ska jag väl vara nöjd med, ändå hade jag nog hoppats på ett VG. Min körledares första kommentar när jag kom in i rummet var: "det är svårt att bedöma en sån anti-sångare som dig". Vafan, jag har ju börjat sjunga! Det är tack vare den här himlans musikprofilkören som jag vågat sjunga för andra över huvudtaget. Utöver detta har jag ackompanjerat kören vid flera tillfällen och dessutom varit aktiv med att fixa spelningar till oss. Jaja, det är väl bara att inse att jag körde på kriteriet "eleven uttrycker sig med god sångröst och anpassar sin röst i en körklang". Det där med god sångröst är väl inget jag besinner.

I Gehörs- och Musiklära ska jag fan i mig ändå få högre betyg!

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt:
Eleven uppfattar gehörsmässigt och återger relativt komplicerade musikaliska sekvenser.
Eleven använder på ett personligt sätt sina kunskaper i eget musicerande.

Eftersom jag läser Samhällskunskap B, innebär det såklart en hel del fördjupningsarbete. Just nu håller vi på att skriva en "tidning" om vad som händer i Linköping under ytan. Idag hade vi redaktionsmöte och vi fick berätta lite om vad vi hittills hittat för källor som vi kan intervjua.

Vi har valt lite olika ämnen i klassen såsom utvecklingsstörningar, gatulangning av droger, kvinnomisshandel och våldtäkter. Mitt och Martins ämne är prostitution och trafficking. Nu när vi är mitt uppe i arbetet kan jag inte förstå varför vi valde det, det finns ju ingen fakta att tillgå! Vi provade att maila en tjej vi hittade på internet som utgav sig för att sälja sexuella tjänster, men vi har inte fått svar. Henne kan man kanske inte direkt kan stämma möte med för att göra en intervju. ; )
Någon som har tips på andra bra källor?

Vår lärare frågade oss om vi ville att han skulle ge våra artiklar till Corren, den lokala morgontidningen så att de kanske skulle kunna publicera dem. Självklart vill vi det! Detta kanske kan bli starten på min journalistkarriär? Jag är iallafall superpeppad!

Om en timme har jag historiaprov och det lär gå åt helvete. Det firar vi med denna låt som jag för dagen tillägnar min historielärare och mentor Greger.

Tilläggas bör att denna låt spelar sig bäst på det ursprungliga språket svenska. Dock fanns inte den versionen på Youtube.

Det är precis samma känsla som förra året. Ingen som helst skillnad. Jag har sådan fruktansvärd ångest för skolan, det är inte klokt. Just nu har jag ångest för att jag inte pluggar spanska. Jag har spanskaprov i veckan och jag hittar inte böckerna, så jag kan rimligtvis inte plugga.

Det är förjävligt. Varför, varför, varför, varför gör jag ingenting? Varför tillåter jag mig själv förstöra mitt liv på det här sättet? Jag är verkligen sämst. Men jag kan inte göra bättre än vad jag redan gör, jag klarar inte av det. Det är något som tar emot, som ett sånt där stopp ni vet som gör att inte bilar kan köra längre.

Jullov, jullov, ner för backarna. Jullov, jullov, jo jag tackar jag. Jullov, jullov, kul, kul, kul! Julen är kommen bomfalleralla, tomten är vaken, hej på dig! Titta det snöar, bomfalleralla, på Andersson och Pettersson och Lundström och mig. Hej hej! Hej hej! Hej hej! Hej hej!

Äntligen jullov! Det känns hur skönt som helst att slippa skolan för ett par veckor. Jag ska bara slappa och koppla av, inget stress och inga läxor. Eller, läxor har jag faktiskt: ett geografi-arbete om Rysslands befolkningsklimat och ett spanskaprov som ska övas till, men det löser sig.

Jag var hos SYV idag och pratade om de valbara kurserna. Jag hade sådan beslutsångest att jag inte visste om jag skulle välja tyska steg 4, spanska steg 2, samhällskunskap C eller engelska C. Efter ett snack med henne visade det sig att jag inte skulle få några meritpoäng för SH C eller spanska steg 2, så de gick bort. Eftersom tyska steg 4 och engelska C ger lika mycket meritpoäng, satsar jag på engelska C eftersom jag lär få betydligt högre betyg där. Anledningen till att jag läser vanlig engelska och inte Cambridge-engelska är att Cambridge är så förbannat tråkigt. Jag gick det på elevens val i åttan, men hoppade av efter bara ett halvår pågrund av den enorma tristessen som jag fann mig i. Jag kommer aldrig i livet plugga utomlands så jag kände att det inte var värt besväret att gå igenom kursen en gång till.

Till de valbara kurserna valde jag även psykologi B. Jag läste A-kursen nu på höstterminen och den var sjukt intressant, så det kan bli väldigt roligt med fortsättningskursen.

IV-valen ska lämnas in i februari, så där är det ju ingen brådska. Jag tror ändå att jag ska välja mode och klädsömnad, kan kanske passa mig? Dessutom är det jättekul att sy kläder och eftersom jag fick mvg i syslöjd i högstadiet så är jag nog inte helt kass på det heller.

Weey, vi vann!

På Folkungaskolan har man på luciadagen varje år en tävling vid namn Klasskampen. Detta påhittiga namn kommer från idén att alla klasser på gymnasiedelen av skolan ska ställa upp med ett bidrag.

Min klass hade gjort en sjukt välgjord film med tema Harry Potter. Problemen började hopa sig när det nalkades inlämningsdag av bidrag. Det var nämligen så att vi inte hade den rätta utrustningen för att lägga över filmklippen från videokameran till datorn. Alltså, inget bidrag för oss!

Då kom Lovisa och Äma på den briljanta idén med skumtomtar. De stod en dag och delade ut skumtomtar till folk i korridoren, och samtidigt filmade dem när de åt. Senare under dagen (eller om det var en annan dag), begav sig Lovisa, Äma, Hanna och jag oss ut på stan och gjorde en del upptåg med dessa skumtomtar. Exempel på det är att stoppa ner dem i Lovisas sko, doppa dem i toalettstolen m.m..

Sedan idag när det var vår tur att framföra vårt bidrag, ställde vi oss på scenen och även runt om personerna som satt i aulan och började kasta ut skumtomtar till dem. När vi hade kastat 4 kg skumtomtar på våra skolkamrater, visade vi filmen där vi gjorde äckliga saker med tomtarna. Filmen blev uppskattad (tror jag?), och under den delen där Äma av någon orsak zoomade in mina bröst, hördes busvisslingar i lokalen. Hmpf! Juryn gillade filmen, och speciellt när Lovisa joikade på scenen.
Vi vann tävlingen och fick som pris av KKK (Klasskampskommittén) en tårta på 1 kvadratmeter ungefär. Mumsigt!

Det är jättekallt i min skola. De verkar inte ha råd att ha på elementen eller nåt, jag fryser iallafall som en fjäderlös kyckling.
Efter att ha suttit och pluggat i biblioteket på första våningen (även där mitt skåp är beläget) i den oerhörda kylan, begav jag mig uppåt i byggnaden för att nu sitta i datorsalen. Värmen steg med ungefär fem grader för varje våning jag gick upp till. Nu sitter jag på tredje våning, men skulle jag ta mig ända upp till femte så skulle jag antagligen slippa allt vad kyla heter. Men det får bli en annan dag, nu behöver jag mat.

Vi ska ha livräddning med klassen. Kul kan tyckas. Jobbigt tycker jag.

Förr har jag aldrig haft något större problem med att visa mig i bikini, men sedan jag slutat träna har jag fått komplex på riktigt alltså! Jag känner mig äckel-fet och skäms för mina dallrande kroppsdelar. Dessutom har jag ingen bikini som gör mig snygg (finns det sådana?).
Nu måste jag rota igenom hela min garderob, som förvisso redan ligger på golvet, efter en bikini. Jag har flera stycken, det gäller bara att hitta någon!

Jag har allvarliga problem med att komma upp på morgonen. Idag ringde klockan 06.30 och jag kom upp 07.45. Då kände jag mig duktig. Skolan börjar 10.00, så jag har gott om tid på mig. Värre blir det när man börjar 08.10. Men, den dagen den sorgen!

Jag har tre lektioner idag: Matte, Engelska och Samhällskunskap. Jag ser fram emot mattelektionen. Whaat! Vad har hänt? Jo, det är så att jag faktiskt fattar. Vi håller på med potenser, och det är ju rena rama barnleken. Jag hann till och med att göra några B-uppgiften i onsdags på lektionen, det har inte hänt sen jag gick i högstadiet!
(min skolas logga)

Jag satt och pluggade matte hela kvällen igår med min pappa. Otroligt nog fattade jag faktiskt allt han gick igenom på första försöket.

Vad är mitt problem då, kan tänkas? Jag vet allvarligt talat inte. Just nu känns det som om jag skulle kunna få upp skolarbetet på rätt köl igen. Det är möjligt att det ändras under dagen, men man ska väl leva för stunden, inte sant?

Jag har matteprov om en timme. Wish me luck! Jag ska fanimig klara Matte B-kursen också!

Jag har alltid sett på när folk runt omkring mig fjäskat för lärarna och på så sätt fått högre betyg. Idag lyckades jag med den bedriften. Istället för att få G som betyg på hela Trafikantutbildningen, så lyckades jag argumentera (kanske inte var så mycket fjäsk) mig till ett VG. "Jag är snäll idag", sa han och skrev dit ett V före G'et.

Tack Bög-bosse, du gjorde mig dag!

Äntligen kom jag tillbaka till skolan och fick ta hem min skolkatalog gymnasiebok, som det nu mer kallas. Jag glömde den ju i skolan över lovet, men nu ska det bläddras så att sidorna glöder! Nej, jag skojar bara, men jag kommer nog ägna x antal timmar åt den.

Jag själv medverkade på två foton, ett med min klass SP2Dmu/ku och ett med Finsk Folkfront Folkunga - FFFF. Jag orkade inte scanna in korten, så ni får stå ut med att det är blixtrar i bilderna (jag är för lat för att ta kort i riktat ljus).


På klassfotot är jag 4a från vänster högst upp.

..och på FFFF-fotot är jag 2a från vänster. ; )

Jag kan ju säga som så, att det inte blev många tal räknade på mattelektionen. Först var det sjukt flummigt med mig och Martin som sysslade med ungefär 500 olika tävlingar (jag vann alla). Ett exempel är att vara först på att vända på pennan i munnen utan att använda händer. Han trodde att han var så sjukt duktig när han visade sina skills, men blev totalt utklassad när jag visade vad jag gick för! Haha..

Sedan efter en stund hördes det i högtalarna: Skolkatalogerna är här. Två personer från varje klass kan komma ner till elevrådsrummet och hämta ut dem.

Äma och Emelie kilade snabbt som ett par råttor ner fem våningar och kom efter en kvart tillbaka med de rykande färska skolkatalogerna. Det blev total hysteri när alla till slut fått sina kataloger, och satt och bläddrade för glatta livet. Jag måste säga att jag var nöjd med hur jag ser ut, till skillnad från alla andra skolfoton jag varit med på.

Ett problem nu bara: Jag glömde katalogen i skåpet, så jag kommer inte ha tillgång till den på en och en halv vecka eftersom vi fått höstlov nu. Klantigt!

Jag gillar att skriva uppsatser, det är min bästa gren i skolan. Den här gången känner jag dock på mig att det kommer gå åt helvete.

Jag fick veta av Elin vad rubriken var, "En vändpunkt i livet". Texten fick, enligt henne, vara max 1,5 sida(or?) lång, och vara skriven med 1.5 i radavstånd. För de som inte vet det, 1,5 i radavstånd betyder väldigt lite text. Jag brukar ju alltid skriva för mycket, och nu kommer det bli alldeles, alldeles för mycket! Dessutom vet jag inte vad jag ska skriva om, en vändpunkt i livet liksom! Det finns säkert många vändpunkter i mitt liv, men inte så att jag kan skriva om dem på ett bra sätt.

Det är som tur var inte inlämning förrän på fredag, men jag känner på mig att jag inte kommer hinna ändå. Mina kvällar är så fullspäckade nu för tiden! Imorgon har vi förvisso resursdag, vilken jag borde använda till att skriva uppsatsen på. Problemet är bara att vi har psykologiprov på onsdag, och att jag inte börjat plugga ännu. Böckerna ligger så fint i skåpet..

Hur ska jag hinna med allt?