Saippuakauppias

Vilka är ni knäppa människor som fortfarande läser den här bloggen varje dag? Besöksantalet har ju inte gått ner nånting sen jag startade den nya bloggen, skumt!

Bara så ni vet, jag är från och med nu inaktiv här och hänvisar er istället till NIZZ.blogg.se.

puss! :)

Igår hade tjockisklubben sammanträde här hemma hos mig och det var mysigt. Vi försökte komma på vem av oss som har varit tjockast, men kom fram till att vi ska ta med oss varsitt kort från vår värsta tjockis-tid så ska någon utomstående avgöra tävlingen i skolan på måndag. Jag kommer SÅ vinna!

Här har ni oss, i ett mindre nyktert sammanhang.

Min arbetskamrat Rrezarta är kosovoalban, vilket betyder att hon precis (i söndags) upplevde den bästa dagen i sitt liv då Kosovo förklarades självständigt. Kosovo består av 92% albaner och ungefär 5% serber. Det är ändå Serbien som har haft makten i Kosovo under så lång tid. Men nu har alltså Kosovo blivit ett självständigt land vilket iallafall jag gläds med alla kosovoalbaner för. Rrezarta var i tidningen i måndags och även på CorrenTV. Nu på torsdag ska hon ensam tillsammans med en reporter och fotograf för Corren åka ner till Kosovo och stanna där i fyra dagar för att uppdatera om läget. Är inte det hur kul som helst? Jag blir nästan lite stolt över henne! : )


Så glada man kan bli, det är svårt för oss svennebananer att förstå. Bilden är lånad från Corren.se.

Jag har inga pengar, jag känner mig handikappad. Efter lite funderingar och sökanden i minnet insåg jag att folk är skyldiga mig 720 kr. Det är rätt mycket, så egentligen är jag inte så fattig. Ändå var det 12,50 kr som stod på kontoutdraget jag fick igår, och jag behöver pengar nu! Om jag säger vad jag behöver pengarna till, kommer jag låta som en alkoholist därför låter jag bli att säga! ; )

Jag tycker att dagens i-landsproblem är att alla tycker att sina små problem är just dagens i-landsproblem. Fattar ni?

Jag stör mig så oerhört mycket på den lilla frågan alla ställer sig utifall ens problem är dagens i-landsproblem. Självklart är det ett i-landsproblem eftersom personer i u-länder antagligen inte har de problemen. Men varför är vi så snabba med att påpeka det, skäms vi?

Jag säger ofta så själv också så jag ska väl inte vara allt för snabb med att döma andra. Men å andra sidan är jag inte perfekt heller.

Det har varit en rätt så trevlig dag idag.

+ Vi fick lyssna på Bellmanlåtar på svenskan
+ jag slapp redovisa idag eftersom jag glömt blocket hemma
+ ju jutsu på gympan var sjukt kul
+ det gick superbra på jobbet
+ vi fick god mat till lunch (spagg med köttfärssås)

- folk, jag är så trött på vissa personers attityd
- jag har ont i tanden sen igår
- jag måste träna, är ju nästan överviktig ffs..

Jag var hos Oral Rehab idag och opererade i munnen. Det de gjorde var att ta bort min ena framtand, gräva runt lite i tandköttet för att sedan sätta tillbaka tanden igen. Själva "ingreppet" var inte så farligt, det enda som var obehagligt var själva bedövningssprutorna. Jag har aldrig förr varit rädd för sprutor eller liknande, det är jag som visat modet när andra fallit. Nu är det däremot annorlunda. Efter diverse olika incidenter då tandläkaren/kirurgen sprutat fel och fått mig att känna smärta har jag fått en slags inbyggd försvarsmekanism mot vassa ting såsom nålar och sprutor. Det kom lite tårar när hon drog fram sprutan idag, men värre än så var det inte. Nu är jag lite yr i bollen, det beror nog på både bedövningen och blodbrist kanske. Jag ska nog gå upp och trösta min syster nu vars marvin dog idag. Det är sorgligt, och jag blev illa berörd då jag fick lyfta ur djuret ur buren. Men jag har aldrig gillat de där små gnagarna, jag väntar nästan bara på att de ska dö. Elakt, jag vet!

Efter en måttligt bakfull dag tog jag mig hem till Esmeralda nu på kvällen. Vi tittade på den otroligt skumma filmen Borat. Den fick mig både att asgarva och undra hur människor egentligen tänker. Att USA är ett helt sjukt land visste vi ju redan innan, men nu fick jag mig ytterligare en tankeställare.

Igår på samhällskunskapen hade vi en liten diskussion om USA's politik. Där diskuterades det kriget i Irak, sjukvård, miljöförstöring, homosexualitet, dödsstraff, abort, invandring och andra heta ämnen. Om jag hade rösträtt och var bosatt i USA skulle jag aldrig kunna rösta på någon utav presidentkandidaterna. De är ju helt sjuka i huvudet allihopa. Den som verkar vettigast är Barack Obama, men inte heller han är värd min röst. Det enkla faktumet att han står för dödsstraff får mig att vilja spy. Vad är det med människor, varför är vårt synfält så smalt? Konceptet öga för öga, tand för tand, det är faktiskt inget att prisa. Hitta grundorsaken till problemet och börja där istället!

Nog om USA. Jag hade en väldigt mysig kväll med Esmeralda, min kära klasskamrat och vän. Detta får göras om, snart! Att ha någon som lyssnar är bland det bästa som finns. Att ha någon som lyssnar och förstår är ännu bättre.


En bild från klassfesten i höstas då vi efter ett par glas för mycket blev sjukt känslosamma och brast ut i gråt båda två. Gråtsoffan ftw! Bilden ägs av Äma, är det så att ni vill framkalla den och sätta upp på väggen så är det alltså henne ni ska prata med.

Jag fick lite inspiration av Engla i hennes blogg på vad jag kan ge mina systrar på alla hjärtans dag. Är inte dessa armband hur fina som helst? Problemet är bara att de är så dyra, 350 kr styck! Jag får helt enkelt be Helena (8 år) att göra såna till oss i slöjden.




Bättre finns inte!

Om jag flyttar hemifrån nu och är 17 år lär jag inte få ett öre i bidrag. Det är klart, jag får självklart studiebidraget om jag fortsätter gå i skolan, men det är ju bara 1050 kr i månaden.

Däremot, om jag flyttar när jag har fyllt 18 får jag 100 kr i bostadsbidrag varje månad. Ännu bättre: om jag hoppar av skolan får jag socialbidrag på 3670 kr i månaden. Är det inte helt sjukt?

Slutsatsen: Om jag ska klara av min ekonomi i en egen lägenhet måste jag jobba. Fast föräldrarna har ju försörjningsplikt tills jag gått ut gymnsiet. Att kräva försörjningsstöd från mina föräldrar vet jag dock inte om jag är villig att göra.

Vilken hemsk dag detta kommer att bli. Det började med att jag inte hittade nycklarna. Wait, inte hittade nycklarna? Jag som inte tappar bort dem.. uhm.. det har visst blivit ändring. Utan nycklar kan jag inte gå hemifrån. Alltså vände jag i dörren och gick ner på mitt rum igen. Väl nere på rummet kommer mamma in och tjatar om att jag inte går till skolan. Sen frågade hon om jag tar droger, seriöst kvinna?

När hon äntligen gått till jobbet gick jag in på datorn en stund och såg att jag hade haft 150 besökare igår. Då blev jag paranoid och gick och la mig i sängen. Där somnade jag och vaknade inte förrän nu vid 12. Bra jobbat, verkligen!
I eftermiddag har jag baslektion och rep med Glenn & Grabbarna. Jag vet inte om jag orkar ta mig dit. Call in sick? Inte det smartade kanske i och med att jag bara har varit på ungefär varannnan baslektion. Uhm, wtf! Min psykiska hälsa går före musiken idag.

Jag ursäktar för ett flummigt inlägg, jag orkar inte vara seriös.

Jag vill verkligen flytta hemifrån. Därför gick jag in och sökte efter billiga hyresrätter idag på nätet. Den billigaste jag kunde hitta var en etta i Skäggetorp på 16 kvm, 2000 kr/mån. I och med att denna lägenhet ligger i "den dåliga delen" av området, ströks den från listan. Nästa billiga alternativ ligger också i Skäggetorp, 33kvm med sovalkov för 2310 kr/mån. Det känns helt okej, om inte situationen här hemma blir bättre snart så ska jag anmäla mitt intresse till hyresgästföreningen. I och med att jag tjänar cirka 4-5000 kr i månaden så tror jag att jag fixar ekonomin. Alternativt slutar jag gå i skolan och tar ett heltidsjobb. Mamma sa att jag nog kunde få bostadsbidrag också, och det vore ju toppen!

Här är planlösningen:

Det  var länge sedan jag haft en sån här bra dag. Jag har varit på glatt humör hela dagen och har även preseterat bra. Det första som gick bra idag var på ge-mun. Vi skulle spela upp en låt på piano och jag fick mvg. Wehoo! Vi var endast två personer i klassen som fick ett så bra betyg så jag är väldigt glad (jag behöver väl inte nämna att vi bara är fem personer i gruppen?). Sen på eftermiddagen/kvällen gick jag till jobbet. Det första jag möttes av var min chef som kom in till rummet där jag satt och sa att jag borde byta rum. Lite förnärmad går jag och sätter mig i ett annat rum och börjar ringa. Vet ni vad? Jag har aldrig presterat så bra som jag gjorde nu ikväll! Jag fick ihop 20st utskick. Normalt för mig brukar vara 10 ungefär. Kravet för att få full lön är 15. Happy happy me. Jag ska nog fortsätta sitta i ett annat rum. Marcus har dåligt inflytande på mig. Fast imorgon kommer Rrerre till jobbet och då måste vi ju ha Kajsa-Rrerre-Marcus-time. Vi är verkligen dream team på Proxytel (eller inte!).

Godnatt!

Mina naglar är skitlånga och ser sjukt fräscha ut i fransk manikyr. För mig är naglarna långa när de kikar utanför fingerkanten. Och skitlånga är de när man kan se nageln om man vänder på handen (fattar ni?). Den vita linjen ligger inte perfekt, men det beror på att detta var första gången jag målade fransk manikyr på mina naglar i hela mitt sjuttonåriga liv.

Varför lyckas jag alltid ha utsmetat smink på alla bilder jag lägger upp i min blogg?

Jag satt längst bak på golvet i det överfulla klassrummet idag och ritade lite i mitt block. Greger, min mentor satt bredvid mig och antecknade saker som vår lärarkandidat sa. Helt plötsligt sa han "fortsätt med det där, det är svårt att rita ögon, men du är duktig". Wey! Dagens bästa komplimang utan tvekan eftersom Greger är konstnär på fritiden. Jag har sett hans tavlor och de är snygga!

Bara för att han sa så, var jag tvungen att leta upp mina gamla teckningsblock. Det väcker många känslor att titta på de gamla bilderna. Varje bild påminner mig om en viss händelse/känsla som jag upplevt. Tänk att man kan få såna flashbacks bara av att titta på en tecknad bild!

Återigen söndag och återigen ångest, fy!

Jag har bytt arbetspass, nu mer arbetar jag söndag, måndag och tisdag istället för att jobba två pass på söndagar och ett på tisdagar. Jag är sjukt opepp på att gå till jobbet idag (har ni hört det förr?) och är dessutom bakfull. En dag som denna vill jag bara ligga i sängen och tycka synd om mig själv. Men jag antar att jag mår som jag förtjänar.

Jag vet att vintern redan är slut men jag kunde inte motstå frestelsen när jag var på ica idag att få en gratis stjärtlapp. Om man köpte åtta stycken chokladbitar (för 40 kr) så fick man stjärtlappen helt gratis. Den är så fin, jag älskar reklam-prylar! Helst av allt skulle jag vilja ha en kexchoklad-takbox eller en marabou choklad-luftmadrass. Men detta duger gott till mig. Jag har ju redan en Plopp-tröja. Min föredetta coach Johanna jobbar på Cloetta och gav oss alla i laget en varsin plopp-tröja att värma upp i innan matcher.
Hihi, jag älskar Cloetta! ; )

Nu har jag skaffat mig en egen liten plats på Bloggportalen. Vi får se till vilken nytta det blir, antagligen ingen.

På tal om något helt annat blev mitt röd-rosa hår mycket uppmärksammat idag, både på gott och ont. Själv är jag sjukt nöjd och ångrar mig inte en sekund att jag färgade. Det är bara för er som ser mig varje dag att gilla läget!


Nej, jag är inte vindögd..

Det verkar som att grejen vi planerat och längtat efter kanske inte blir av, och det vore så himla tråkigt. Jag har verkligen sett fram emot det här men så kommer nåt litet töntigt men ack så jobbigt i vägen. Jag säger inte mer för då förstår kanske personer som inte ska få veta det, vad det hela handlar om.

Och nu är jag jättehungrig. Pianolektionen börjar 13.20, men innan dess hinner jag nog bort till Don Quixote för att köpa en kebab. Mums, det var länge sen! Om man handlar mellan kl 11.00 och 13.00 så får man en 33cl cola på köpet tror jag. Det kan jag behöva, så som min ekonomi ser ut. Jag får nämligen ingen lön den här månaden så det enda jag har att leva på är studiebidraget. Det låter bortskämt, men jag har blivit lite lyxig av mig nu sedan jag fått både lön och studiebidrag varje månad. Shame on me!