Saippuakauppias

Efter att ha varit på Rix Fm-festivalen igår, var jag en aning trött i morse. Jag hade ju bestämt mig för att vara duktig den här terminen, och därför gått och lagt mig före tio varje kväll. Igår kom jag inte i säng förrän halv tolv, och det resulterade i en sjukt trött människa på morgonen. Nu, när jag vilat mig lite, ätit frukost och kollat lite på tv, känner jag mig piggare och tänkte faktiskt gå på IV-valet som börjar i eftermiddag.

För ungefär tio minuter sedan fick jag ett argt samtal från Äma, som skrek på mig att jag måste gå till skolan och att jag inte kan vara hemma, och blablablabla.. Så nu ska jag pallra mig iväg till skolan för att gå på en engelskalektion. Engelskaläraren är samma lärare som vi har i svenska, det ämne jag skulle haft 8.10. Följden av detta blir att jag måste hitta på en ursäkt för att jag inte kommer förrän tio över elva. Men det går nog bra. Jag är något av en mästare på att hitta på ursäkter till lärare.

Jag saknar mitt gamla skåp, 497, jag saknar hela korridoren till vänster på 200-planet. Jag vill inte ha mitt nya skåp som ligger i källaren.

Vem kom på den idiotiska idén att arbetslagen skulle ha skåp tillsammans? Och att arbetslaget kultur/musik ska ha skåp i källaren! Jag trivs inte där, det finns inga fönster att sitta i, och det känns inte hemma. Att vara tvungen att byta skåp betydde verkligen ett nedköp(byte) för mig.

..gick fint!

Efter fem år av tyskaundervisning har jag fått nog, nu är det spanska som gäller. Min lärare Katja Mäkinen verkar ganska bra som lärare, men ändå helt wierd. Det är så kul när folk vill visa att de vet något om vad man pratar om, när de i själva verket inte har en aning. Det märks, även fast man inte tror det!

Me llamo Kajsa. ¿Cómo te llamas?

Ja, det är ungefär vad jag lärt mig. Lollo, min syster har också börjat läsa spanska, så vi kommer kunna prata ett "hemligt" språk här hemma, lite kul! Men eftersom hon bara går i sexan så läser hon nog inte lika fort som jag. Språkstegen går ju dubbelt så fort på gymnasiet som i grundskolan.

Jag och Lollo var på bio idag och såg den senaste Harry Potter-filmen (äntligen!). Väldigt bra film, dock helt annorlunda mot boken.

Det jag stör mig på med Harry Potter-filmerna är att all magi verkar så mekanisk. I böckerna framstås allt mycket smidigare. Det ska liksom bara säga poff, så är magin utförd, inte tackitackitacki och ta flera sekunder.

Rolig iaktagelse: Hermione var längre än Harry Potter.

Ikväll blev jag jättenostalgisk när jag tittade i datorn och hittade massor bilder och texter från år 2005.  Vad hände inte det året? Det känns som att allt som hände och allt jag gjorde just år 2005 spelar in på vad jag är för person nu. Det var då jag upptäckte en hel del om mig själv, hur jag faktiskt vill vara (inte bör vara), jag började helt enkelt tänka, och det gjorde jag en hel del.

När jag tänker tillbaka såhär i efterhand måste jag ha varit en riktig pain in the ass, varför tänker jag inte gå in på, ni som var med mig vid den tiden fattar nog kanske.

Jag blir aldrig frisk. Som grädden på moset har jag nu fått ögoninfektion, det räckte liksom inte med att bara hosta, ha ont i halsen och vara förkyld.

I morse när jag vaknade var mitt vänsteröga helt igenklibbat av nån gul gegga, jag kunde verkligen inte öppna ögat! Ett tag kunde jag inte öppna högerögat heller, som också är infekterat. Jag fick panik och trodde att jag hade blivit blind, men så var ju inte fallet. Mamma som självklart har alla mediciner för olika ändamål hemma, hade ögondroppar att ge mig. Usch vad det sved, ungefär som att hälla nån frätande vätska i ögat. Men nu är det bättre, jag ser inte suddigt längre, är bara något röd i ögonen.

Jag skulle lägga upp en bild på det, men jag hittar inte sladden till kameran!

Tack alla som gjorde kvällen bra! Jag tappade bort alla mina kompisar och skulle nog ha gett upp lite tidigare, men det var kul ändå.

Jag har hostat så pass att min hals svullnat upp jättemycket. Nu gör det så sjukt ont att svälja att jag undviker det nästan helt. Jag får skaffa en spottkopp eller nåt!

Buhuhu! Jag gråter sönder mig varje gång jag ser den filmen.

Nu har skolan startat och jag måste få inspiration! Som ett steg på vägen tänkte jag köpa lite skolstartsprylar.



Här är tre olika kit från Åhléns, jag vill egentligen bara ha kollegieblock, men alla prylar är så söta! Skrivblocken jag är intresserad av kostar 35 respektive 40 kr styck, och tycker det kan vara värt det om de får mig att vilja plugga. Enda minuset skulle vara att de inte har någon marginal.

Jag köpte en ny mobiltelefon idag, Sony Ericsson w580i. De enda kraven jag hade på telefonen var att den skulle ha mp3spelare och Quadra-pop, världens roligaste och mest beroendeframkallande spel.

Telefonen har inte quadra-pop. Den har dock Sims 2, men jag hade hellre haft quadra-pop. Någon som vet om det går att ladda ner det spelet?

Nu har jag fått en tid till en läkare som heter David. Jag ska infinna mig på Ekholmens vårdcentral i morgon klockan tio. De var i och för sig väldigt punktliga med att ringa tillbaka, men att inte få tid förrän imorgon känns lite surt.

Efter att ha haft hosta nu i sex veckor bestämde jag mig för att ringa till sjukvårdsupplysningen, sjukvårdsrådgivningen som det nu heter. Jag berättade om mina besvär och sjuksköterskan i telefonen föreslog att jag skulle uppsöka vårdcentral.
Så, jag ringde till Ekholmens vårdcentral klockan 10.45 och fick som svar (av deras automatiska telefonsvarare) att de ska ringa tillbaka "fem..i..halv..t..vå.". Värst vad de var upptagna! Jag lovar att de kommer säga att jag får en tid hos dem på fredag eller nåt, bara för att retas.

Alltså, i Linköping finns det fjorton vårdcentraler och den enda jag har tillträde till är Ekholmens seg-central. De är såå sega. När man väl har fått en tid, säg att jag ska få komma klockan 15.00, så får jag ändå sitta där till kvart i fyra. Jag förstår inte varför de inte räknar med lite längre tid för varje patient så man slipper sitta på vårdcentralen och vänta på sin tur i väntrummet. Jag skulle hellre vänta en halvtimme extra hemma.

Nu ska jag alltså få ett samtal av dem om 30 minuter, vilket nog betyder en timme. Vi får se.

Whoa! Kent, wtf!

Säg vad du vill, men melodierna är bra!

Vad är detta påhitt? Jag får mail dagligen om att olika personer lagt till mig som vän på den sidan. Jag vet ju inte ens vad det är för något, borde jag också bli medlem?

En person som jag frågat vad det var för något sa att det var som lunarstorm fast internationellt. Låter ju, kul.

En smarrig playlist med lite gamla godingar som gör att man drar på smilbanden:

• Gwen Stefani - Sweet Escape
• Justin Timberlake - Sexy Back
• Black Eyed Peas - My Humps
• Shakira - Hips Don't Lie
• Britney Spears - Toxic
• (Akon feat. Snoop Dogg - I Wanna Fuck You)
  

De här låtarna spelas flitigt på jobbet när vi leker med barnen, och jag blir jättepepp av allihop!

Min mamma kan verkligen konsten att säga saker som gör mig sjukt ledsen. Detta händer inte bara ibland, utan ofta! Vissa saker hon säger tar jag åt mig mer av, andra mindre. Idag blev jag riktigt ledsen.

Bilddagboken är mitt enda intresse på internet, och nu är det nere för kvällen! Det finns inte så mycket mer roligt att göra vid datorn om inte bdb funkar. Det känns ganska meningslöst att sitta här faktiskt, så pass meningslöst att jag till och med skänkte Fjortisstorm en kvart av min dyrbara tid. De människor som hänger där är precis de samma som för tre år sedan, och de ser precis likadana ut som de gjorde då. Det är verkligen tragiskt och jag har tröttnat på dem.

Jag har tröttnat på alla communitys, helgon också! MSN är heller ingenting som gör mig glad, bilddagboken är det enda som funkar nu för tiden, och nu är det nere! Vad ska man göra då? Jag vill inte ens gå in på addictinggames och spela bloons eller pacxon.

Jag tror att jag går och läser en bok eller nåt.

Två krockar på två dagar!

Igår såg jag en krock mellan fyra bilar, idag hade tre krockat. Båda krockarna ägde rum på Brokindsleden mellan Spångerum och Lidl vid 16.00-tiden på eftermiddagen.

Igår hade det inte hunnit bildats någon kö när jag åkte förbi med bussen, men idag var det värsta kön! Vi var fast i kön i 15-20 minuter. En del som befann sig ombord på bussen blev så otåliga att de bad busschauffören att få hoppa av mitt på vägen. Stört!

Brokindsleden är ju faktiskt en väldigt vältrafikerad väg i vanliga fall och nu blev det helt kaos. Alla svenssons som inte kom hem i tid fick panik och försökte tränga sig fram samtidigt som bärgningsbilar, brandbilar och ambulanser försökte ta sig fram till olycksplatsen.

"Vissa blir förskräckta av såna här situationer, men jag tycker det är riktigt kul!" /tant på bussen

Fakta: Om inte bilarna kör så förbannat fort, skulle ingen av krockarna skett. Det är en 70-väg, men i princip alla kör i 80, minst! Ofta 90 och upp emot 110 km i timmen. Jag blir så irriterad på folk som "har så bråttom" att de inte ens kan hålla ett normalt avstånd till bilen framför. Jag känner att det kan vara okej att man inte alltid håller hastighetsbegränsningarna, men lite vett i skallen får man faktiskt ha.

För första gången på fem år fick jag åka på scoutläger. Det var i och för sig inte så mycket scouting, men mer än hälften av oss som var där äger en scoutskjorta.

Jag saknar tiderna på Kompassen jättemycket! Jag skulle aldrig ha slutat om det inte var för att alla mina kompisar slutat och jag var ensam tjej kvar med Sofia Schmiedt.
Jag gillar att vara i skogen och sökte ju till och med Naturvård till gymnasiet, men tackade nej för att istället gå på Folkungaskolan. Och tur var väl det för där fanns Äma som tog med mig på scoutläger nu i helgen.

Vi kom dit på fredagskvällen och åkte hem nu i eftermiddags. Det vi roat oss med är följande:
-badat
-grillat
-sjungit singstar
-tittat på film
-paddlat kanot
-sjungit lite mer singstar
-badat lite mer
-sovit
-plockat blåbär

Vi var i en scoutstuga vid Rengen som heter Kåken. Den har St Lars Scoutkår i sin ägo och har ett supermysigt läge precis vid vattnet.

För övrigt har jag avancerat på Singstar. Nu har jag fått över 9000 poäng och betyget "Sing Star". Wohoo!

Jag skäms så mycket! Jag missade att uppmärksamma Elliott Smith's födelsedag igår! Sånt glömmer man liksom inte bort. Det enda jag har att skylla på är att jag precis läst ut Harry Potter och var i upprört tillstånd.

Elliott skulle ha blivit 38 år gammal igår. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Om han skulle vara i livet och jag skulle ha haft chansen att gratulera honom personligen, skulle jag ge honom en stor födelsedagskram.  

Igår startade Basket/Frisbee-kollot i KFUM-hallen. Vi har sjukt ont om barn, endast sju anmälda så har du ett syskon/barn/släkting/granne/kompis/whatever som är 7-14 år gammal så tveka inte att skicka iväg barnet till oss! Vi har verkligen ingenting att göra. Istället för att hålla rätt på barn och leda dem, som vi är utbildade till, får vi flytta möbler och städa. Inte så kul!
Det kostar bara 100 kronor att gå på kollot i två veckor (alltså medlemsavgiften till KFUM Linköping), och jag lovar att barnen har superkul! Barnen vi ledde i början av sommaren hade jättekul och ville knappt gå hem på eftermiddagarna. Please please please. Skicka alla ungar du kan få tag på till oss!

Micke ville bli nämnd. Som den 20åring han snart blir tror jag tyvärr inte att han platsar på kollot, men han är grym ändå!

Jag är sjukt missnöjd och besviken på Rowling, ett slut som detta borde inte få skrivas.

När jag läste de sista raderna var VARFÖR? det enda som snurrade i mitt huvud.

Så många frågor som inte fått nåt svar, och så många nya funderingar efter att ha läst de fyra sista sidorna, föreställandes en epilog. Min hjärna kokar av frågor och min Harry Potter-värld har förstörts. Tack så mycket!
Nä! Jag hade verkligen förväntat mig något bättre.

Kapitlet "The Prince's tale" var ändå det mest intressanta och gripande kapitlet i hela Harry Potter-serien. Tårarna bara rann när jag insåg hur fel jag haft. Jag insåg det i och för sig tidigare i böckerna, men ändrade mig igen. Nu skäms jag över att ha trott så illa om en person som verkligen inte förtjänade det.


Dälly, vi måste ses snart och diskutera, för jag hoppas att du har läst klart boken?

Jag har bara 45 sidor kvar i Harry Potter and the deathly hallows och jag döör! Det är så spännande!

Jag sitter här och lyssnar på Lars Winnerbäck - Kom Änglar och gud vad jag känner igen mig. Jag blir inte ledsen av att känna igen mig i den här låten, jag bara tänker tillbaka på det som faktiskt hände. Det är länge sen, men jag minns ju.

Den vackraste stunden i livet var den när du kom, och allt var förbjudet. Och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om, för det ekar i huvudet. Och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna, och den uppgivna röst som jag nyttja' så illa fick du att försvinna.
Och jag somna' den natten i tron på att allt var en del i en kärlekshistoria. Men det visa' sig dagen därpå att jag hade gjort fel när jag gav dig en gloria.
Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon och de himmelska ben som jag ville förtära, de gick därifrån.
Den jävligaste stunden i livet var den när du gick och allt var förlorat. Där satt jag med mina grönbruna ögon och såg med blåögd blick allt jag hade förstorat.
Så kom änglar och ta mig till henne och ge mig en chans, för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne nån annan stans.

Och det var precis så det gick till. Det är som om han sjunger om mitt liv för vartenda ord stämmer överens med vad jag upplevt.

När jag var i stan köpte jag även fem mappar i olika färger från Akademibokhandeln. De ska jag ha i höst när skolan börjar igen. Jag är liksom bäst i världen på att ha papper överallt i skåpet så jag inte hittar någonting. Nu har jag bestämt mig för att hålla ordning genom att stoppa i papperna som hör till de olika ämnena i olika mappar.

Jag ska även börja plugga i höst, believe it or not! Jag måste verkligen bli mer seriös med skolarbetet, jag vet ju att jag kan om jag bara pluggar och gör mitt bästa. Aldrig igen att jag ska hamna i sommarskola för något ämne därför att jag inte klarat kriterierna för betyget godkänd.

Jag kom verkligen till insikt när jag satt där i skolbänken på Ljunkan och kunde alla svar på matteproblemen när jag fick formlerna förklarade för mig på ett bra sätt. Jag är inte dum, bara lite korkad. Korkad för att jag inte pluggar, inte intelligensbefriad. Det är svårt att börja plugga när man aldrig gjort det tidigare. I hela grundskolan klarade jag mig på att bara lyssna på lektionerna. Visst fick jag göra läxorna när det vankades hemuppgifter och redovisning, men annars lyfte jag inte ett finger för att lära mig någonting.

Nu är det inte så längre. Verkligen inte. Vi har haft stora arbeten som ska lämnas in perfekta, som påverkar betygen i tre ämnen samtidigt (man hinner aldrig göra klart uppgiften på ett bra sätt). Utöver detta ska jag läsa kursen Matematik B, som enligt alla andra, inklusive min mattelärare är jättesvår. Hon har stått där framme vid katedern hela året och predikat om hur vi "aaldrig kommer klara Matte B om ni inte kan det här", och "under Matte B-kursen måste man räkna hemma varje dag för att klara godkänt". Hon har allvarligt talat stått och sagt det varje mattelektion vi haft under hela ettan.

Där sitter jag i de mest obekväma stolarna man kan tänka sig och bara vrider mig i ångest över att jag aldrig kommer klara det. Flera gånger har jag varit tvungen att gå ut ur klassrummet för att inte gripas av panik. Jag tycker att matte är jättejobbigt, och hon har liksom inte gjort min situation bättre.

Det märks på mina betyg hur svårighetsgraden har ökat under de gångna åren i skolan. Från att i sjuan sitta med VG i nästan alla ämnen, till att nu knappt ha G i någonting. Jag fick MVG i tre ämnen när jag slutade nian, nämligen svenska, syslöjd och musik. Det är ju inte precis så att jag pluggat något för att få de betygen. Svenska faller mig naturligt (jag tycker att det är ett totalt onödigt ämne att "lära sig") och syslöjd och musik är inget man kan plugga på. Förutom de tre ämnena ser inte mina avgångsbetyg så speciellt ljusa ut. Några VG för aktivt engagemang på lektionerna har jag skrapat ihop, men annars bara G. Där borde det ha stått enbart VG och MVG! Jag ångrar mig så djupt att jag inte pluggat. Jag hade behövt de baskunskaper jag saknar och den rutinen att lära mig saker på egen hand jag haft om jag pluggat under högstadiet.

Nu när jag slutade ettan hade jag underkänt i ett ämne och ig-varning i två. Hur många ämnen har jag läst då? 10! En tredjedel med andra ord. Bra jobbat! Jag funderade starkt på att byta till något mer praktiskt lagt program till i höst för att slippa allt plugg, men ångrade mig. Jag vill inte ha något lågavlönat jobb direkt efter gymnasiet som jag kommer fasta i för all framtid. Nej, det är inte "jag". Jag ska få ett bra liv. Jag ska gå på universitetet och plugga något svårt. Jag ska ha en fint inredd lägenhet mitt i stan och njuta av att ha lyckats. Jag ska lyckas.

Så därför ska jag plugga i höst. Pusha mig om jag inte pluggar! Jag har ju inte basketen att skylla på längre. Och basen får jag sluta med om det tar upp för mycket tid.

Jag ska fan i mig lyckas.

Nu är jag hemma från staden och istället för en telefon i påsen från Myrorna hamnade där en tröja.
Så här ser den ut.



Jag är fortfarande intresserad av en Televerket-telefon.

Jag är jättesugen på den här telefonen som jag vill styla om lite. Jag har en, men det fungerar inte riktigt som den ska, så nu ska jag ner till stan och kika på Myrorna om de har någon.

Någon annan som vill sälja/skänka sin till mig?

Sommarjobb sommaren 2007 fas två är avslutad sedan igår. Jaha, då ska jag inte jobba mer på Ekbacken. Väldigt tråkigt eftersom jag trivdes så bra där, och de andra verkade trivas med mig också. De här tre veckorna har gått sjukt fort! Vart försvann dagarna?

Jag sa till chefen att jag var intresserad av sommarvikariat nästa sommar och han tyckte det var bra att jag sa det och skrev upp det, så jag finns nog kvar i systemet än. Av honom fick jag också ett fint tjänstgöringsintyg när jag slutade. I det står det bara positiva saker, så det är verkligen något jag kommer ha användning för i framtida jobbsökningar. "Kajsa har tagit ansvar och utfört sitt arbete till full belåtenhet. Hon har fungerat bra i arbetsgruppen och är omtyckt av de boende såväl som personal." Sen står det lite om hur länge jag arbetade och vad jag hade för sysslor.

Mamma frågade mig klockan tio i sex om jag ville med till Åhlens. Jag hade inget annat för mig så jag följde med.

Väl hemma igen och följande är inhandlat:

• Grönrutig "punk"-kjol från Åhlens, 199 kr
• Svart klänning i A-linje från Åhlens, halva reapriset 64 kr
• två par svarta leggings från H&M, 69 kr

Det roliga med shoppingen är att jag trodde att klänningen var en tröja, och jag tyckte jättemycket om den för att den var så stor. När jag väl kom hem och provade den igen med ett par leggings under såg jag till min förvåning att det visst var en klänning! Inte konstigt att tröjan var så stor fastän jag köpte den i small. Synd att jag inte upptäckte att det var en klänning när jag var i affären, för nu är den så kort så jag nog inte kommer kunna använda den som klänning. Det är the big (fucking) problem med att vara lång, allt blir för kort!