Saippuakauppias

Idag träffade jag Micke, för första gången på år och dar (eller iallafall månader). Han var i Linköping och skulle köpa en basförstärkare. Snäll som jag är, visade jag honom vägen till Skylten där han skulle träffa Per som ägde förstärkaren i fråga. När vi kom till Skylten uppenbarade sig en välbekant figur. Jag kunde inte placera honom, men hans tunna blonda hår, mörkt bruna burriga skägg och färgglada väska påminde mig om något.

Vi följde med Per upp till hans bands replokal inne på Skylten, och väl inne i lokalen sitter det massor affisher uppe med namnet Oblivion på. "Ding!" lät det i min hjärna, det var ju basisten i just Oblivion, som Micke skulle köpa förstärkaren av. Lite kul, för det bandet har jag sett typ 5-10 gånger och ingen av gångerna har jag sett dem med flit. Jag tycker för övrigt att Per verkar lite läskig, han var som en ond jultomte. Han både lät och såg ut som en, fast var ändå trevlig.