Saippuakauppias

Alla har väl säkert någon gång hamnat i konflikt med sin mamma, det är jag inte ensam om. Det jag däremot känner mig ensam om är att ha en mamma som klagar på verkligen allt jag gör och ber mig flytta hemifrån minst en gång om dagen. Hon är så otroligt känslokall ibland att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag vill självklart vara hemma hos henne, men jag mår dåligt av att vara där. Idag kom hon med förslaget att vi skulle uppsöka en kurator. Hon skulle bara veta..

Det hon bara skulle veta är att jag redan varit där just pågrund av henne. På grund av hur hon beter sig mot mig. Jag är en individ med egna känslor och åsikter, inget litet barn som följer vartenda ord ens föräldrer säger. Det är så typiskt henne att slänga ur sig så otroligt elaka saker att hon får mig att börja gråta, för att sedan när jag gått hemifrån skicka ett sms till mig där det står att hon älskar mig. Jag har börjat tvivla, behandlar man verkligen de man älskar på det här sättet?