Saippuakauppias

Jag skippade första delen av skolan idag, jag är alldeles för nervös för att gå dit. Jag ska träffa skolläkaren idag tillsammans med kuratorn och skolsköterskan pågrund av de där jävla känslorna jag får ibland. Det är ju helt sjukt, varför ska alla tre bli inblandade? Nu får jag ju inte ens känslorna längre, det var minst två veckor sedan sist. Jag hatar verkligen att bli utpekad och att alla runt omkring mig ska bry sig just om mig. Jag är hellre en av dem som ska försöka hjälpa någon annan. Jag vet att det inte är sant, men det känns som att vad jag känner inte är lika mycket värt som det andra människor känner.

Efter skolan idag är det pianolektion, jag har inte börjat öva på läxan jag fick förrförra veckan ännu. När jag hade Mall som lärare spelade det liksom ingen roll om jag övade eller inte. Hon tyckte att jag var duktig iallafall, berömde mig och sa "det hörs att du verkligen har övat på det här!" när jag inte lyft ett finger för att lära mig läxan. Nu har jag Jens som är en väldigt mycket bättre lärare och en väldigt mycket bättre pianospelare. Han är så himla grym, och jag får dåligt samvete för att jag inte gör läxan.